Framme och pa plats

Sa dar, nu sitter jag har i sangen och hart antligen lyckats fa tillgang till internet. Dock inte fran min dator utan Gerrits. Hoppas alla dar hemma har det bra och att vadret ar till belatenhet. Har ar det namligen runt 27 C.

Flygturen ner till Amsterdam fran Linkoping gick utmarkt och allt rann pa supersmidigt. Jag hamnade bland nagon mycket tyst, trakig och asocial person fran Linkoping. Nej, det var ingen rolig manniska! Bytet i Amsterdam gick lika smidigt det, inte alls svart att hitta sig fram.

Val pa plats i flugplanet hamnar jag nastan langst bak, en plats fran fonstret. Skit tanker jag for mig sjalv! Jag var ju sa nara att fa fonsterplats! Typiskt. Lite smatt butter satter jag mig ner och borjar forsoka trycka under vaskan under flygstolen framfor mig. Da knackar det pa axeln. Framfor mig star en lang, morkharig och ung kille. Ursnygg och jattetrevlig. Det visar sig snart att han ar fran Holland och fotomodell. Att jag inte hade den dar perfekta fonsterplatsen brydde jag mig visst inte langre om!

Efter 11hrs flyg var vi antligen framme i Cape town. Utanfor var det kolsvart sa nagon direkt utsikt var det inte direkt. Det gick snabbt och smidigt att ta sig ut fran flygplanet men val framme i passkontrollen fastande jag i 15 minuter. Passkontrollanten forstod inte vad for visa jag hade och verkade inte ha alla chips i pasen heller for den delen..

Nar vaskan ar hamtad skyndar jag mig mot utgangen. Mitt bland folkvimlet star han, i brasiliansk fotbollstroja och med varldens finaste leende pa lapparna ropar han "Hello honey". Nu ar lyckan fullkomlig!